Cleantch TIPP – där ingenjörskonst möter trendspaning

Maj-juni 2017

En stad blir bara smart om man gör det möjligt för dess invånare att leva hållbart säger den strategiska affärsutvecklaren Johanna Olesen vid Öresundskraft, det Helsingborgsbaserade energi- och kommunikationsbolaget som inom ramen för det EU-finansierade projektet Cleantech TIPP prövar nya sätt att förstå människors drivkrafter för att kunna bygga hållbart.

 H+ är namnet på det största stadsförnyelseprojektet i Helsingborg i modern tid. De nya stadsdelen Oceanhamnen, Universitetsområdet, Husarområdet och Gåsebäck  ska vara ett föredöme i Sverige när det gäller social och ekologisk hållbarhet, innovation och minskad klimatpåverkan. Projektmetodiken i Cleantech TIPP, som står för Cleantech Testbed for Innovative Public Procurement (procurement = upphandling), används som en slags katalysator för att finna nya vägar till hållbart byggande som har människans behov och beteenden i centrum.

– Tidigare har vi byggt utan att reflektera så mycket över hur det påverkar människors beteenden och vice versa; hur sättet människor vill leva påverkar hur vi ska planera staden. Men det är ganska svårt att komma underfund med hur människor vill ha det. Vi behöver studera trenderna noga så att vi på något sätt får beteende och teknik att gå jämsides. Det går inte utveckla om man inte förstår dem som ska bo där och vilka drivkrafter de har, säger Johanna Olesen.

Framväxten av H+ sker i olika etapper fram till 2035 när hela stadsdelen är tänkt att stå klar. Fram till våren 2019 testas alltså en del av utvecklingsarbetet inom ramen för Cleantech TIPP. Öresundskraft verkar i en traditionell energibransch och det här är ett sätt att försöka mjuka upp den, genom att vara mindre tekniskt orienterade och arbeta närmare människan.

– Man pratar mycket om smarta städer idag, men finns även döda städer där man inte lyckats få till dialog eller någon annan form av engagemang från medborgarna. Vi vill försäkra oss om vi förstår det hela innan vi går loss på byggandet, säger hon.

Men trots, eller kanske på grund av, den snabba tekniska utvecklingen tycks människans grundläggande fysiska och sociala behov såsom att äta, sova, mötas och resa kvarstå. De tekniska landvinningarna framstår mest som ett sätt att göra en redan ganska behaglig tillvaro ännu lite snabbare och smidigare.  Är alla dessa satsningar bara för att vi ska slippa köra bilen själva?

– När vi försöker göra oss en bild av hur framtidens Helsingborgsbor kommer att leva baserar vi nästan alla scenarier på det vi förstår idag, så i den meningen är det vi tänker kanske inte så omvälvande. Men vi vet väldigt lite om hur det kommer att se ut 2035 så ja, det blir en hel del spekulationer. Vi kanske inte ens kan resa med de klimatförutsättningar som kommer att råda. Det kan inträffa fler radikala game changers som vi inte kan förutse. Det kan bli detta eller något helt annat. Man får göra sina bedömningar och bygga efter hand. Den trendspaning som Systematic Innovation presenterade på senaste framtidskonferensen hjälper en hel del i det arbetet, säger Johanna Olesen.

De fyra stadsdelarna Oceanhamnen, Universitetsområdet, Husarområdet och Gåsebäck kommer att bindas samman med varandra och resten av staden genom gröna korridorer och vattenleder, som gör den urbana miljön mer levande och organisk. Med välplanerade cykel- och gångbanor och närhet till Knutpunkten och Ramlösa station ska det vara lätt att välja hållbara resvanor.

I arbetet med att utveckla den nya stadsdelen planeras även ett nytt avloppssystem för bättre insamling och hantering av mat- och toalettavfall. Först ut är Oceanhamnen, där arbetet med att med att gräva ner 140 centimeter höga svarta rör för ett slutet kretslopp för avfallshantering pågår för fullt. Genom effektivare insamling av avfallet är det tänkte att man ska kunna öka biogasproduktionen och återföra värdefull växtnäring till jordbruksmarken. Anders Landbo, projektledare för H+, har vart yrkesverksam inom projektledning för byggnation i snart trettio år. Han menar att H+ innebär stora möjligheter göra något konkret.

– De flesta städer har någon form av strategi för sitt hållbarhetsarbete men ofta är det ganska allmänna skrivningar. Här har vi valt att satsa på några avgränsade områden för att kunna visa upp konkreta resultat. Ett tydligt sådant är det integrerade avloppssystemet. Det bygger på gammal beprövad teknik som vi sätter ihop på nytt sätt som både kan bidra till att minska svinn och miljöbelastning och utgöra nya energikällor, till exempel biogas och fosfor, säger Anders Landsbo.

I samband med att det integrerade avloppssystemet färdigställs kommer det att finnas en utställningshall som ska fungera som en testbädd där människor kan mötas för samtal om innovativa lösningar på hållbarhetsområdet.

– Det är viktigt att våga testa olika tekniska lösningar och se vad som kan införas. Kan man till exempel producera biogas på ett par platser i staden kan man lika gärna göra det överallt. Jag är visserligen inte VVS-tekniker men jag är rätt säker på att ganska många avloppssystem i ganska många städer skulle må bra av att bytas ut. Och om man då ändå står inför stora investeringar, varför inte titta direkt på nästa generations avloppssystem? säger Anders Landsbo.