Livscykelkostnader ska minska pengaslöseri och klimatpåverkan

Maj-juni 2017
Seminarium om livscykelkostnader

Upp emot en miljard kronor i skattemedel sipprar årligen ut i Skånes luft, mark och vatten genom otäta fönster, läckande ventilation, lastgammal utrustning och eftersatt underhåll. Det visar siffror från Daniel Svensson, vd för konsultföretaget Energy Service Management, som menar att lösningen är nära till hands och enkel – bara man börjar räkna på livscykelkostnader istället för lägsta pris.

Det hela är egentligen ganska enkelt: det finns en prislapp för att ha det som vanligt och en annan för att sluta slösa. Idag förlorar städer som Lund och Helsingborg dagligen 150 000 kronor i energisvinn på grund av eftersatt underhåll i sitt fastighetsbestånd. I Malmö rör det sig om en halv miljon per dag. Och för hela Skåne hamnar notan varje år på svindlande en miljard kronor.

– Det är naturligtvis inte försvarbart, det är skattemedel det handlar om. Om det går att åtgärda är man som kommun skyldig att göra det. Vilken beräkning man gör och vem man tar till hjälp spelar mindre roll, bara man hejdar flödet, säger Daniel Svensson, vd för Energy Service Management, som är inbjuden att hålla i en förmiddag om livscykelkostnader på Länsstyrelsen Skåne.

Omkring fyrtio personer från olika skånska kommuner har kommit för att lära sig mer om beräkningsmetoden Livscykelkostnader (LCC) som tar hänsyn till hela kostnaden för en produkt, och inte bara dess lägsta pris, vid en upphandling. Och han stryker dem inte direkt medhårs.

– Krismedvetenheten kring det här är minst sagt låg. Man är i väldigt stor utsträckning fortfarande omedveten, jag vill till och med påstå att många inte bryr sig. Man har liksom landat på en viss nivå. Om det alltid har varit på ett visst sätt, varför ska man göra något annorlunda? säger Daniel Svensson.

Och så får deltagarna med hjälp av kalkylblad och formler försöka räkna ut vad skillnaden i lönsamhet blir mellan en investering i sin hemkommun och en utebliven (för den matematiskt kunnige handlar det alltså att räkna ut koefficienten mellan livslängd och kostnader).

För fyra-fem år sedan gav Kalmar kommun sig själv i uppdrag att bli en ekologiskt hållbar kommun. Beslutet från politikerna till tjänstemännen var ”sänk energikostnaderna med 20 procent”, varken mer eller mindre. In kopplades energikonsultbolaget Theril AB och Anders Persson som synade kommunen i sömmarna och fann en uppsjö brister i kommunens nedgångna fastighetsbestånd, den ena värre än den andra.

Genom att göra beräkningar med LCC-metoden kunde man genomföra omfattande renoveringar och byta ut uttjänt utrustning vilket både minskade energisvinnet och förbättrade inomhusmiljön. Det är alltså genom att ta hänsyn till produktens livslängd i förhållande till dess kostnad (totalpris under livscykeln och inte bara inköpspris) som resurserna kan nyttjas på rätt sätt och investeringen därmed bli lönsam. Att inte fler hakar på trenden förklara Anders Persson med ohejdad gammal vana.

– Man har fullt upp i sin vardag. Det är ingen som ställer kravet. I Kalmar sa faktiskt politikerna 20 procent och då var det bara att fixa. Utan det kravet hade man kanske inte gjort något. Om fler lyfter blicken och funderar över om man bedriver sin verksamhet på rätt sätt, då blir det förstås fler som kommer kunna lägga sina skattemedel på viktigare utgifter, säger han.