Ge oss miljövänliga tips för hygien, tvätt och städning!

Fundera på vad du själv kan göra för att bidra till att vår miljö slipper onödiga gifter genom kroppshygien, tvätt eller städning!

Alla tips kommer att publiceras på hemsidan! Bland de insända tipsen drar vi 3 vinster! Ju fler tips från dig, ju fler chanser att vinna eftersom vi gör en lott av vart tips. Sänd in dina tips till helena.thelander@hutskane.se, senast den 1 februari 2013!

Vinsterna är (skriv gärna vad du helst vill vinna)!

1. Ekologisk hudkräm (värde ca 300 kr)
2. Dammvippa med strutsfjädrar (värde ca 175 kr)
3. Mikrofibertrasor (värde ca 125 kr)

Vår dagliga hygien, giv oss idag…

Varje dag tvättar vi oss. Vi gör oss rena för att vi vill känna oss fräscha, vi vill inte lukta illa. Vi borstar tänderna, vi använder munskölj för att få god andedräkt. Vi rullar på oss deodorant i armhålorna, sprejar oss med Eau de Toilette eller Eau de Cologne…
Män rakar sig, stryker ut raklöddret över skäggstubben. Efter rakningen klappas rakvattnet in.
Håret schamponeras i duschen, sedan tar vi i balsam, som vi nästan omedelbart sköljer ur. Kroppen löddras in i duschtvål eller duscholja. Vi smörjer in oss med krämer, eftersom vi blir torra i huden av att duscha så ofta. Kanske får du mjäll och tvingas börja använda något mjällschampo med giftiga ämnen i sig… Av schampot får du eventuellt eksem, så får du gå till apoteket och köpa salva…  och karusellen är i gång.

Inte att vi skänker detta en tanke på att tvätta sig skulle kunna vara skadligt. Att tvätta sig är en självklarhet!

Först och främst kan vi börja fundera på om vi har blivit “överhygieniska” – besatta av att vara rena. Att det uppkommit nya hudproblem kan bero på att vi faktiskt bryter ner vår egen huds normala bakterieflora, som finns där för att skydda oss. På samma sätt som tarmarnas inre skyddar oss mot sjukdomar, så har huden också en funktion, som barriär och immunförsvar. Om vi tvättar oss för ofta förstörs balansen och det blir lättare att få t.ex. Athlete’s feet (en slags fotsvamp som kan uppstå om du duschar ofta).

Har du läst boken “Badskumt – gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg” av Katarina Johansson, är du redan upplyst om problemen. Det är lätt att tänka att de produkter som säljs ska vara testade och att tillverkarna borde ta ansvar för att deras produkter inte är allergiframkallande eller giftiga för dig eller för miljön. Tyvärr tar inte alla tillverkare detta ansvar. Allt eftersom det upptäcks att ämnen är vådliga på ett eller annat sätt så plockas de bort… om konsumenterna vet om det.

Enligt boken “Badskumt!” använder svenska kvinnor, män och barn sammanlagt 110 ton kosmetika och hudvårdsprodukter i Sverige varje dag. I våra vanligaste hudvårdsprodukter finns upp till 7 000 olika kemiska ämnen. Alla är inte farliga, men vi vet väldigt lite om vilken effekt som kan uppkomma när vi blandar ämnena och använder dem tillsammans med varandra. Detta kallas cocktaileffekten.

Förr i tiden pudrade man ansiktet vitt med blysmink för att bli vacker. Blyet förstörde huden, fick håret att lossna, tandköttet att svullna och tänderna att svartna. Idag kan vi skratta åt sådana idiotier, men är vi egentligen så mycket klokare idag.

Så göra vi när vi tvätta våra kläder, tvätta våra kläder tidigt en måndags morgon,
så göra vi när vi hänga våra kläder tidigt en tisdags morgon…,
så göra vi när vi stryka våra kläder tidigt en onsdags morgon osv.

Den gamla visan talar om att det fick ta tid att tvätta och torka och stryka, även om man kanske kan ta den alltför bokstavligt. Idag ska det mesta gå fort. Vi måste vara effektiva. Till och med när vi är hemma.
Hemarbetet har blivit mer effektivt. Det måste vi väl säga, att det mesta av detta är till det goda. Vi kan stoppa in kläderna i tvättmaskinen och låta den köra det valda programmet – hand-, fin-, skon-, eko-, siden-, ylle- eller vittvätt… Tvättpulvret med enzymer löser fläckarna ibland redan i 30 grader. På paketet kan vi läsa att pulvret är fosfatfritt och det finns t.o.m. en Svanenmärkning.

Vi kan alltså både tvätta i låga temperaturer och med miljömärkt tvättmedel och få tvätten ren.

Vad kan vi då göra mer? Tipsa oss och de andra projektdeltagarna!
Precis som med vår egen hygien har vi blivit “överrenliga” med våra kläder. Få i den yngre generationen kan de gamla husmorsknepen – att vädra kläderna istället för att tvätta (funkar ganska ofta), att ta bort fläckar för hand (med galltvål, salt på rödvin, kallt vatten på blodfläckar…), använda underkläder t.ex. linnen under skjortan. Idag sägs det att kläderna slits framförallt för att de tvättas för ofta. Och tumlas, dessutom. Det är bara att titta i luddfiltret, efter en körning, för att se hur mycket textildamm som hamnat där. Då är det lätt att förstå att tumlingen i sig, sliter onödigt mycket på kläderna.
Så ett gott råd som sparar miljön är först och främst – lukta på kläderna, luktar de inte illa och ser de rena ut – vik ihop dem och lägg in i garderoben. Den största besparingen gör du säkert på att inte tvätta rena kläder för att tonårsdottern/sonen slängt plagget i tvättkorgen. Hon/han kanske bara provat det… Många föräldrar som har barn i den åldern vet att “Man inte ska ha samma kläder flera dagar efter varandra. Då kan de tro att man är äcklig, som aldrig byter kläder.” Grupptrycket kan vara nog så hårt för de unga idag.

Husmorsknep fläckborttagning utan farliga kemikalier!
BLOD:
Blötläggning i kallt saltvatten. Därefter tvål eller såpa om så behövs.
BÄR: Tvätta i tvålvatten, alternativt röd etanol eller citronsyralösning.
CHOKLAD: Tvätta i kallt vatten eller gnid in såpa eller mjölk.
FETT: Varmt potatismjöl som får verka över natten. Borsta bort eller tvätta i varmt vatten med tvål eller diskmedel.
FRUKT: Citronsyralösning – en halv tesked citronsyra till 1 dl vatten. Obs! kan bleka ömtåliga färger.
GRÄS: Tvätta med ren sprit eller röd etanol på vita plagg eller gnid med glycerol före tvätt.
KAFFE: Kallt vatten tar bort färsk fläck. Vita plagg kan doppas i kokande vatten. På kulörta plagg används en i ljummet vatten vispad äggula.
KLISTER: Matolja och tvätt.
KULSPETSPENNA: Röd etanol. Pröva först på oömt ställe på plagget eller väggen, färgen kan blekas.
KÅDA: Tas bort med ren sprit.
MJÖLK: Tvålvatten – på ömtåliga plagg bara kallt vatten.
OLJA: Gnid in med smör och tvätta med ljummet tvålvatten
ROST: Koncentrerad vinsyra eller citronsyralösning.
SKOMÄRKEN PÅ GOLV: Såpa eller röd etanol.
SPRITPENNA: Röd etanol. Pröva först på oömt ställe på plagget eller väggen, färgen kan blekas.
STEARIN: Varmt strykjärn med läskpapper mellan strykjärn och fläck. Eller lägg tyget i frysen och bryt bort stearinet efter en stund. Efterbehandling som fettfläckar.
TE: Doppa i kokande vatten eller tvätta med mjölk.
TRYCKSVÄRTA: Såpa eller röd etanol.
VIN: Strö salt på rödvinsfläckar, kallt vatten på andra vinfläckar.

Storstäda bland dina inköp för att undvika giftiga dammråttor.
Genom att du redan innan du bestämmer dig för att köpa in något till hemmet, kontrollerar om produkten är fri från gifter, så slipper du att giftiga ämnen samlas i dina dammtussar där hemma. Naturskyddsföreningen har tagit reda på vad som egentligen gömmer sig i dammet i våra hem. I tolv länder samlades dammtussar in och skickades sedan till laboratorium i Sverige.

Flera hormonstörande och cancerogena ämnen hittades i dammråttorna. De finkorniga partiklarna får vi sedan i oss när vi andas och äter. Små barn som kryper över golv och tuggar på saker är än mer utsatta. Om du vill veta mer så rekommenderar vi dig att läsa boken Den flamsäkra katten – om kemisamhället, hälsan och miljön, som getts ut av Naturskyddsföreningen 2011. Den går att beställa från deras hemsida.

Men det finns sätt att undvika dammgifterna.

Köp miljö- och kravmärkt eller second-hand.
Fråga i butiken om produkten du tänkt köpa innehåller några farliga ämnen, ställ krav!
Våttorka golven och se till att vistas mycket utomhus!

 Skicka in dina städ-, tvätt- och hygientips! Inga tips är för små eller stora! Sista datum för tävlingen är 1 februari  2013.