Bästa miljövänliga julklappen!

Motivera varför den är klimatsmart och varför den är en bra att få. Berätta gärna om vem som kan tänkas få den!

Sista tävlingsdatum 7 november 2012!

Vinster!
Biopresentkort värde 200 kr
Biopresentkort värde 200 kr
Prenumeration 3 nr av tidningen Effekt värde 180 kr

Ge med hjärtat, men också med förnuft!
Att vårt samhälle blivit mer och mer av ett konsumtionssamhälle kan väl ingen förneka. Den högtid, vi konsumerar mest på, är julen. En högtid då vi vill visa vår kärlek till våra nära och kära. Vi vill vara snälla och göra alla glada genom att förläna dem en julklapp, oftast i form av ett ting.

Visst finns det andra sätt att visa vår kärlek på, utan att barnen blir besvikna för att de inte får saker, utan kanske istället får gå på cirkus, konsert, teater eller på något annat kul. Farmor kanske helst skulle vilja få hjälp med sin trädgård, mamma kanske vill slippa diska någon dag… det finns mycket som skulle kunna vara den bästa klimatsmarta julklappen! Skriv ner dina bästa miljövänliga julklappstips så att andra också kan ta del av dem och bli inspirerade.
Att konsumera prylar är inte hållbart i längden, det tror jag att de flesta håller med om. Vi kan inte göra av med mer än vad vårt jordklot kan klara. Det sägs att i USA konsumerar man, som att man har 5 jordklot, i Sverige är siffran lägre. Vi tror att vi har 3 jordklot att förbruka. I fattiga länder konsumerar de som att de har ett, så borde alltså vi också leva.

Människans ekologiska fotavtryck har tredubblats under de senaste 40 åren En invånare i USA lämnar ett ekologiskt fotavtryck efter sig på 9,4 hektar – det motsvarar 4,5 jordklot! Det är dubbelt så stort som en europés och sju gånger större än en afrikans. Genomsnittet per person ligger på 2, 7 hektar, medan det egentliga utrymmet uppgår till 2,1 hektar per världsmedborgare – vilket motsvarar fotavtrycket per person i Kina. Enligt Living Planet Report 2008.

Konsumtion fyller både grundläggande, fysiska och mer psykologiska behov, se Maslows behovspyramid.

  • I botten på pyramiden ser vi de rent fysiska behoven – äta, sova, osv. Dessa behov är basala och ingen kan tveka om att de här behoven behöver vara tillfredsställda för att vi ska må bra. Men att de är tillfredsställda betyder inte att vi behöver äta mer än vad vår kropp förbrukar. I en tid där det i varje fall i västvärlden det är relativt billigt med mat, kan det vara lätt att äta för mycket och det ser vi inte minst på den galopperande fetmaepidemin som sprider sig inte bara i USA utan också här i Europa.

  • Därefter kommer vårt behov av trygghet – t.ex. bostad. I Sverige har de flesta tillgång till bostad och vi har också ett ganska väl utbyggt välfärdssystem som kan fånga upp individer som hamnat utanför samhället av olika skäl. I stora delar av världen finns inte detta. I Indien bor t.ex. många människor direkt på gatan, folk ligger och dör varje natt. På morgonen kör bilar runt för att plocka upp liken.

  • Behovet av gemenskap – att tillhöra en grupp, arbeta på en arbetsplats, osv. kommer därefter. Det här behovet kan tillfredställas på många olika sätt. Du kanske gillar punkmusik och klär dig som en punkare och umgås med andra med samma musiksmak. Detta är en form av gemenskap.

  • Att uppskattas av sin omgivning näst överst

  • …och högst upp finns behovet av att självförverkliga sig.

I vårt samhälle här i Sverige har de flesta sina grundläggande behov tillfredsställda. Det är många som ägnar sig åt självförverkligande genom konsumtion. Förverkligande kan innebära att man avsiktligt avstår att konsumera prylar, som står för vissa saker. Det kan t o m innebära att du väljer att helt avstå helt från konsumtion av fysiska prylar och enbart ägnar dig åt exempelvis meditation, vilket kan vara ett slags förverkligande. Konsumtion är rätt så mycket mer komplicerat än att vi köper varor i en butik för att sedan förbruka dem.

“I vilket fall så kan vi i de flesta fall spara vår miljö genom att ge bort en tjänst, en upplevelse eller något i den vägen istället för en pryl, det kan vi alla vara överens om.“

Kuriosa, om Årets Julklapp!
Sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut, HUI, korat Årets Julklapp. För att bli utsedd till detta;

  • ska den representera samtiden,
  • den ska vara en nyhet eller …
  • ha ett nyväckt intresse under det snart gångna året och …
  • produkten ska svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter.

2008 blev en upplevelse Årets Julklapp, 2011 blev den hemlevererade matkassen Årets Julklapp, övriga år så har nästan i samtliga fall en elektrisk produkt utgjort julklappen; 2010 surfplattan, 2007 GPS:en, 2006 ljudboken, 2004 platt-tv:n, 2000 DVD-spelaren, 1998 datorspel, osv.

Vad blir det i år? Vad Handelns Utredningsinstitut väljer, kan vi inte påverka, men i vår tävling kan vi själva avgöra vad som är bästa julklappen!

Skicka in ditt förslag till helena.thelander@hutskane.se senast den 7 november. Du kan skicka in flera, då ökar du dina chanser i lottningen när vi drar vinnarna. Förslagen kommer att publiceras här på hemsidan!